Mats Dahlström HT 1996
Mats Dahlström HT 1996
|
Nedan har jag samlat stolpar till mina föreläsningar "Kritisk hållning till elektroniska texter" respektive "Kvalitativa aspekter på digitala dokument". Observera alltså, att du bör ha besökt och lyssnat till någon av föreläsningarna, för att riktigt ha någon nytta och/eller glädje av dessa stolpar… |
|
I kölvattnet på den stora Internetvågen, börjar nu allt fler efterlysa diskussioner om s.k. "kvalitativa" aspekter på webdokument och på elektroniska texter. Inte minst hörs sådana rop inom biblioteksvärlden.
Innan vi kastar oss hejdlöst in i sådana diskussioner, bör vi dock stanna upp ett slag och noga tänka efter: Vad avses egentligen med kvalitativa aspekter? Enligt vem? För vem? Hur? I vilket sammanhang?
Gäller det utvärderande analyser av texter? I så fall: utvärdering av det intellektuella innehållet i texten? Av den digitala versionen (i förhållande till ett "original" i pappersform)? Av digital text (som bara existerar digitalt)? Eller av utformningen av den digitala texten?
Kvalitativa och / eller utvärderande aspekter kan ju naturligtvis också läggas på traditionella, tryckta texter. Skulle det vara något särskilt med e-texter? Vi bör i så fall försöka komma fram till vad som i grunden skiljer papperstexter och elektroniska texter åt, vilket leder oss till frågan: Vad utmärker elektronisk text och i synnerhet hypertext?
Väsentliga förändringar med elektronisk publicering och digitala dokument i förh. till pappersbaserade dokument |
Hur kan dessa särskiljande egenskaper utnyttjas? Vad görs just nu? Hur ser det ut på webben? Vad kan utifrån dessa egenskaper sägas utgöra kvalitet när det gäller elektronisk text, hypertexter och webdokument? Vilka olika skolor och tolkningar finns? Hur går debatten f.n.? Vilka olika kriterier ställs upp?
Är tryckt tryggt? Är otryckt otryggt?
Två sidor av föränderligheten, dynamiken och livslängden.
Exemplet Linköping
Betrakta e-texter som komplement till snarare än som ersättning för tryckta texter!
Får vi en snar förändring av attityder till e-dokument i förhållande till tryckta?
Texters status
Är vi nu på väg mot en publiceringssituation, där e-versioner hanteras och betraktas
som slutmål i sig i stället för som biprodukter under produktion av tryckta dokument?
Den tryckta boken ger intrycket av ett slutet helt, intellektuellt diskret "verk"
Av konceptuella skäl har den tryckta boken en annan auktoritet, än så länge,
än den digitala boken. Enligt debattörer som
Jay David Bolter ("Writing Space", 1991)
och George P. Landow ("Hypertext", 1992) kommer vi också att med elektroniska
texter se en förändring av författarens auktoritet och förhållande inför läsaren.
Papper eller elektronik? - egenskaper att fundera över: |
Ett exempel (bland många) på hur man kan vända och vrida på de
olika egenskapernas för- respektive nackdelar:
Ett vid det här laget "klassiskt" argument för den tryckta bokens egenskaper i
relation till den elektroniska boken, är den förras transportabilitet och bekvämlighet
("Man släpar väl inte med sig datorn på tåget eller till badkaret…"). Betänk dock att
det även för den tryckta boken tog åtskillig tid innan den blev fullt portabel - tvärtom
låstes de ofta stora, tunga och ganska otympliga böckerna in och t.o.m. kedjades fast
vid skrivbord, pulpeter och bokhyllor. Manuskripten betraktades under denna tid
som det transportabla, "vänliga" mediet, och den tryckta boken som det klumpiga,
"ovänliga" mediet…
* TEI:s header:
Skall "kodspråket" ange funktionella eller representativa / fysiska / layoutmässiga karakteristika? ex: <i> eller <emfas> eller <quotation>? En avsevärd fördel med det första angreppssättet är att texterna i mkt högre grad blir transportabla mellan olika plattformar och analytiska verktyg
Price-Wilkin: HTML has many virtues, not least of which is its striving for expressiveness and SGML validity. It is, however, an impoverished tag set with little ability to reflect the complexities of most of the documents discussed earlier, despite their being offered through the Web. It is important to note that the Web is a limited document delivery environment. Its inability to recognize or use structural features of documents forces unpleasant administrative decisions that will likely restrict the later use of these documents. (Using the World-Wide Web... s. 6)
"HTML tagging confuses function and appearance."
"Exegi monumentum aere perennius..."
Jag har uppfört ett minnesmärke varaktigare än brons,
högre än pyramidernas kungagravar,
som icke det frätande regnet, icke den vilda Nordan
kan förstöra eller årens oräkneliga rad och tidens flykt.
Icke helt skall jag dö, en stor del av mig
skall undgå Libitina *.
(Horatius, Carmina, III, 30)
(* Libitina = Begravningsgudinnan)
Redan under Horatius' tid föreföll det stabila, oföränderliga, skrivna verket vara oförstörbart och ämnat för evig levnad. Uppfattningen spreds och stärktes i och med den tryckta bokens intåg och triumf.
Är det tänkbart att en författare skulle kunna uttrycka sig på det viset om, säg, tjugo år, när det gäller elektroniska texter och deras fortlevnad? Kommer de kortlivade medierna, som bär dokumenten, samt den dynamiska och föränderliga karaktären hos digitala dokument att påverka vår uppfattning om huruvida det går att göra sig ett odödligt namn genom litteraturen...?
Eller - tvärtom - är det just genom det icke-fysiska hos de digitala dokumenten, det transportabla mellan medier, som vi kan hoppas på en garanterad oförstörbarhet hos texter och dokument?
Utnyttjande av flera medier än text?
Förutom de uppenbara fördelarna (tänk bara på en multimedial fågelhandbok) kan det vara en poäng att ge ett mer gediget, fullödigt, ymnigt intryck. Det innebär ökad redundans, att delvis samma information når oss på olika vägar och via flera sinnen. Genom parallella intryck kan man skapa situationer där användarens individuella profil kan komma bättre till sin rätt.
Flera modaliteter behöver dock inte automatiskt vara överlägset. Svart-vit foto,
t.ex.
Sparsamhet och renodling kan vara en poäng.
John Lavagnino (Reading, Scholarship, and Hypertext Editions) ställer upp fyra grundfunktioner som en god hyperutgåva bör innehålla:
"More is better" eller "Less is better"?
Jerome McGann, Dino Buzzetti
versionskontroll
Utvecklingen just nu är kvantitativ. Men kvalitativa förändringrar är redan märkbara och kommer på sikt att innebära att cyberspace kommer att vara ganska olikt vad vi har idag i Internet och andra nät och nu aktuella programvaror som Internet Explorer och Netscape. Det kommer att vara både mer globalt strukturerat och mer brokigt och innehålla lokala egendomligheter och varianter. Det kommer att bli mer matnyttigt och det kommer samtidigt att bli mer vulgärt (Janlert)
När drömmarna tar gestalt på Internet så visar sig inte allt vara till belåtenhet: det är ju så mkt skräp och så mkt fult och så mkt snusk, och så många som vill tjäna pengar på andra. Och folk säger så mkt dumt. Så är det. Det är knappast teknikens fel. Människors drömmar är väl inte vackrare än så; när de ställs ut till allmän beskådan är detta tydligare än någonsin och kanske kunde det få oss att skämmas och se om vi inte kan åstadkomma ngt bättre (Janlert).
Om e-textarkiv:
Tänk kritiskt! Vilka förlagor har använts? Vilka källor?
Vilka versioner? Förkortade eller "hela" texter? Vilka metauppgifter ges?
Upphovsmän? Översättare? Transkriptorer? Utgivare?
Kommentarer? Standarder?
Internet fungerar, anser vissa, som ett avloppssystem: där slängs
allt möjligt ut som dels inte genomgått ngn kvalitetskontroll (t.ex. i form
av akademiska institutioners eller bokförlags eller tidningsredaktioners
godkännande), dels genomgått kvalitetskontroll men befunnits
undermåliga. Dels "tandlöst", överspelat, gammalt och ointressant
material, material inte längre värt att betala för. Är det så?
Kommer det att bli så?
En snarast motsatt aspekt är att Internet saknar den kommersiella,
traditionella bokmarknadens spärrar, som hindrar alltför smal litteratur
(både skön- och fack-) att publiceras. Sålunda kan exempelvis
den mest nischade vetenskaplige knappologen få sina rapporter publicerade,
och hans eller hennes själsfrände, kanske 10 personer i hela världen,
kan lätt tillgodogöra sig av materialet. På ett mer frekvent
förekommande plan: En övningsbok i avancerad hebreisk grammatik finns
alltid till hands i upplageform, och läraren / författaren behöver inte
oroa sig om huruvida skolan och / eller något förlag skall tveka till
upptryckning av den kanske ngt obskyra övningsboken...
I stort sett desamma kriterier som ni begagnar er av när ni "värderar" traditionellt tryckta dokument...
1. Vilken utgåva ligger till grund för texten? Hur trogen är transkriberingen
och / eller överföringen? Om ändringar och / eller tillägg har gjorts,
hur har dessa dokumenterats?
2. Om sökprogram/funktion finns tillgängligt, hur har dokumentet indexerats -
ord för ord? Om inte, vad har utelämnats? Stavelser sökbara?
3. Är texten icke indexerad? Om så, finns det tillräckligt med
dokumentation för att åstadkomma mjukvara till detta? Hur ser "markup"
ut? Om det är SGML, finns DTD?
4. Om verket utgörs av multitextuella versioner i ngt avseende (ex.vis språkligt),
hur förhåller sig dessa till varandra i uppställningen?
5. Hur har punktuationen skett? Är punktuationen indexerad? Normaliserad?
6. Finns morfologisk analys med eller taggar med ordklass? Är det i så
fall inlagt i själva texten eller i återvinningsinstrumentet / sökinstrumentet?
7. Stavningsvarianter? Normaliserade - eller samtliga varianter medtagna? Om de
finns med, hur bär man sig åt för att kunna se alla stavningsvarianter?
8. Olika läsarter med? Olika utgåvors versioner, olika MS? Finns ett
stemma över handskrifter?
9. Om texten är kodad med HTML, finns motiveringar till varför
länkarna ser ut som de gör? Kan man göra tillägg med
egna valfria länkar? Om så, hur kan dessa identifieras?
10. Vilka publikationer är relevanta i sammanhanget? Vilken forskning har
företagits när det gäller just den här texten?
(efter Mary Mallery, Quality Issues in Electronic Texts)
Synpunkter, frågor, kommentarer, idéer?
Detta dokument upprättades 1996-12-09 av Mats Dahlström, Högskolan i Borås.
URL: http://www2.hb.se/bhs/mad/www/inkval.htm
Senaste uppdatering:
Åter till
Internetsidan