Lastbara böcker

av Mats Dahlström

Mats Dahlström är doktorand och lärare vid institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Ämnet för hans forskarstudier är digitala hypertexteditioner av litterära, flerversionella verk.
E-post: mad@adm.hb.se.
Webben: http://www.adm.hb.se/personal/mad/index.htm

Detta är en postpublicerad version av artikeln med samma namn i tidskriften Ikoner, 1999 : 3, s. 16-21.

Boken av sand

Har du läst Boken av sand? Det är titeln ¹ på en tankeväckande novell av den argentinske författaren Jorge Luis Borges: en bibliofil och pensionerad bibliotekarie kommer över en i sanning monstruös bok. Den innehåller ett oändligt antal sidor, och slår du igen boken, finner du aldrig samma passus du läst igen.

Med obehaglig logik måste en sådan bok innehålla all världens böcker - alla som har skrivits, alla som kommer att skrivas och alla som över huvud taget kan skrivas. Den monstruösa boken förhäxar vår stackars bibliofil och upptar hela hans vakna och drömda tid. Han beslutar sig för att göra sig av med boken, men hur? Bränner man upp boken, brinner den i all evighet och världens varelser kvävs till döds av all rök. Lösningen blir att smyga tillbaka till sin gamla arbetsplats, nationalbiblioteket i Buenos Aires, gömma boken på en obskyr hylla i källarvåningen, hastigt ta sig därifrån och hoppas att ingen hittar djävulsboken. Någonsin.

Som Borges själv skriver, skulle man kunna kalla detta för en hypervolym: "Linjen består av ett oändligt antal punkter, ytan av ett oändligt antal linjer, volymen av ett oändligt antal ytor, hypervolymen av ett oändligt antal volymer..."

Boken av bitar

Så förflyttar vi oss till dagens heta medier. Länge har det visionerats om att vi bland framtidens uppsjö av elektroniska apparater för privatbruk också skall utrustas med en så kallad elektronisk bok, en e-bok. Meningen har gått isär om hur dessa riktigt skall se ut, men i grunden har det handlat om en mindre, portabel, batteridriven elektronisk förvarare av digitala texter och bilder. Till den här burken är det tänkt att användaren från exempelvis Internet laddar ned digitala texter för genomläsning offline.

Om vi nu för en stund leker med tanken att all världens litteratur digitaliseras och görs tillgänglig via nätet, och att vi i en framtid till en sådan e-bok när som helst, sekundsnabbt, kan ladda ned terabytevis med text, börjar vi då kunna ana ett embryo till hypervolymen, till Boken av sand, och har vi då att göra med en i sanning monstruös bok?

Inte riktigt, kanske. Inte än i alla fall. Snarare än en bok eller en hyperbok, leder de nu presenterade e-böckerna tankarna till barndomens etch-a-sketch eller till romarnas raderbara vaxtavlor. Låt oss nedan fundera lite anspråkslöst på de produkter, som nu börjar saluföras under namnet e-bok.

Walkmanboken

De senaste åren har sett några sådana produkter presenterade och också kommenterade, t.ex. Softbook, Rocket eBook och Millennium E-Reader. Hittills har dessa distribuerats huvudsakligen i USA, men turen tycks nu ha kommit för distribution också i Europa och därmed även Sverige. Vid Bokhandlareföreningens årsmöte i Uppsala den 7 maj demonstrerade företaget Levenger ² sin Rocket eBook, som vid första anblicken kan påminna om en walkman.

Det rör sig om en portabel, batteridriven skärm, med begränsad lagringskapacitet (i dagsläget klarar minnet cirka 10 romantexter). Texterna laddas ned från bokhandeln Barnes and Nobles webbplats direkt in i e-boken, och kan därefter läsas på dess skärm. Några navigeringsknappar möjliggör bläddring genom texten, rudimentär sökning på teckensträngar, samt överblickande av textens kapitelrubriker. Skärmen är monokrom, typsnittet stadigt och i stort sett oföränderligt. Läsarens input sker via touchkontroll - e-boken saknar mus och fysiskt tangentbord.

Intresset har så här i initialskedet varit mycket stort i USA. Uppmärksamheten börjar växa också i Sverige, och kön ringlade kring de demonstrationsexemplar företaget hade med sig vid visningen i Uppsala.

Jag har under de senaste månaderna vid upprepade tillfällen fått frågan om jag tror det här är en produkt som kommit för att stanna, eller om det rör sig om en Uusmansk modefluga. Andra har formulerat frågan om detta är en produkt som skall "konkurrera ut" den traditionella pappersboken. Sådana frågor är lättare att ställa än att besvara. Jag skall nedan kort förklara varför och också försöka ge några kommentarer till hur diskussionen kring produkter av den här typen behöver fördjupas.

Framgång, fluga eller fiasko?

Att välsigna eller dödförklara ett medium i dess linda är en kinkig balansakt. Mediehistorien lär oss att det alltid är vanskligt att förutsäga ett visst mediums utvecklingsmöjligheter. IBM:s dåvarande chef Thomas Watson förutsade ³ 1943 att världsmarknaden knappast skulle komma att behöva mer än 5 datorer. Jag kommer också ihåg den oerhörda skepsis som fanns här och var mot nyttan av att publicera och distribuera information via webben, under dess inledande år. För att inte tala om Ines Uusmans "modern classic" om Internet som en modefluga.

Den som söker någon gällande princip för vilka medier som kan antas bli populära och vilka som får svårt att överleva, gör troligen bäst i att ansluta sig till en syn på medier som en förlängning av våra sinnen. Paul Levinson är en medieteoretiker som ser ⁴ mediernas utveckling i ett rent evolutionärt perspektiv. De medier som bäst tillfredsställer mänskliga behov, får stanna. Andra slås ut. Medier som får konkurrens inom sitt revir, tvingas antingen förbättra sin prestanda eller hoppas på förändrad användning för att överleva.

Jag blir inte helt och hållet såld på Levinsons evolutionism, men det är uppenbart att medier ständigt överraskar oss genom att de blir använda på sätt som skaparen av mediet egentligen aldrig avsåg från början. Så exempelvis med både Internet i sin helhet och också webben. Så också med radio och TV, där utvecklingen helt sprang ifrån de ursprungliga avsedda planerna för deras användning.

Det finns naturligtvis också andra faktorer som avgör ett mediums eventuella genomslagskraft, t.ex. politiska beslut och företagsekonomiska marknadskrafter (tänk på hur "LO-datorerna" givit persondatorn ytterligare skjuts eller hur mobiltelefonen spreds som löpeld när själva artefakten praktiskt taget gavs bort mot att man knöt upp sig till ett abonnemang).

Allt detta sagt som bakgrund till att det är svårt att döma e-boken som framgång eller flopp. Det beror på hur den kommer att användas, det beror också på om starka aktörer får för sig att investera i e-boken (se exemplet med amerikanska skolor nedan), samt vilka egenskaper den fylls med.

Texter som läses och texter som studeras

Varje medium har alldeles egna egenskaper, som möjliggör viss användning och försvårar annan. Exempelvis är den traditionella pappersboken ett utmärkt och ganska svårslaget medium för traditionell läsning av texter, där det rent operationella arbetet ⁵ begränsar sig till linjär bläddring framåt i inlagans sidor, medan mer komplext arbete med och bearbetning av texterna - studier, kompilering, extrahering, referering, kommentering, korsreferenser etc - underlättas av de digitala medierna. De dokumenttyper som normalt involverar flera av de mer komplexa användningssätten är också de typer som tidigast och lämpligast erövrats av de digitala medierna: kataloger av olika slag, undervisningsmaterial, manualer, kritiska editioner m.fl.

Digitala medier har särskilda egenskaper som de är "bra på" ⁶, och jag tror att e-boken för att nå succé måste utnyttja flera av dessa egenskaper (t.ex. dynamik och föränderlighet, transportabilitet, konvertibilitet, manipulerbar och utbytbar uppmärkning, sökbarhet, kraftfullhet, påverkbarhet, flersekventialitet, hypertextualitet) och göra någonting värdefullt av dem.

Nu är det tänkt att e-boken, i den form den hittills lanserats, huvudsakligen skall användas för "bara" sekventiell läsning, och där får den, tror jag, svårt att konkurrera på allvar med codexboken, en tvåtusenårig form som finslipats till perfektion. Möjligen kan den i sin nuvarande form bli ett komplement i vissa speciella situationer. Tag exempelvis långa flygresor på kanske ett helt dygn, där du inte vill släpa på tio pappersböcker. Du kan då ladda ned de tio böckernas texter i digital form till e-boken och bara behöva frakta denna. Man har då utnyttjat det digitala mediets kraftfullhet till komprimering och transportabilitet.

Däremot kan e-boken som läsinstrument inte mäta sig med pappersboken när det gäller läsvänlighet - den monokroma skärmen är tröttsam att arbeta med, det är också svårt att navigera i texterna och veta var man befinner sig. Det finns också flera viktiga aspekter av läsandets fenomen som inte tillgodoses av hittillsvarande digitala medier överlag, därmed också av e-boken: läsandet som fysisk, kroppslig akt, den subtilt viktiga taktila närvaron samt också själva sambandet mellan fysisk form och innehåll. Som Geoffrey Nunberg påpekar i sin föredömligt klargörande och underhållande essä, Böckernas plats i den elektroniska reproduktionens tidsålder ⁷, medför datorbaserade texter ett väsentligt brott: det finns inte längre en logisk korrelation mellan å ena sidan den lästa textens omfattning och gränser och å andra sidan själva den fysiska artefaktens (i detta fall datorns) omfattning och gränser.

Den låsta boken

Den allvarligaste bristen hos de nu lanserade produkterna är dock att de i så tydlig utsträckning utgår från ett förlagsperspektiv snarare än från läsarens perspektiv, all företagens reklam till trots.

Detta får som resultat att det viktigaste kriteriet tycks ha varit att skydda produkterna från olovlig kopiering och spridning (vilket i sig är ett förståeligt och lovvärt krav). Därför har man valt att låsa texterna så mycket som möjligt:

För det första är texterna låsta till själva formatet - de först presenterade e-böckerna arbetar med ett helt eget filformat, som bara fungerar i en enda e-bok, man kan därför inte kopiera en text från en e-bok till en annan, ens inom familjen eller om man själv äger två maskiner.

För det andra är texterna låsta till själva utseendet - läsaren kan i mycket liten utsträckning ⁸ påverka utseendet på texten han/hon ser på den lilla skärmen.

Den digitala textens stora plus är just dess föränderlighet, utbytbarhet, överförbarhet, manipulerbarhet, hypertextualitet, möjlighet att skräddarsys för läsaren, möjlighet att märkas upp med ett märkschema av något slag etc. Det är i grunden detta som ligger bakom den stora succén med webben. När nu skaparna av e-boken väljer att premiera pappersbokens egenskap av stabilitet och oföränderlighet på bekostnad av detta dynamikens kriterium hos digitala texter, tror jag man begår ett misstag. Men det får tiden utvisa. Vi skall samtidigt komma ihåg att enbart företaget Levenger, bara under de första veckorna, faktiskt påstår sig ha sålt svårfattbara 40.000 exemplar av sin Rocket eBook, och det kan antyda att det kanske inte bara är de allra mest teknikfrälsta nördarna som valt att investera i den.

Exempelvis tycks formatet lockande för flera skolor: i The New York Times rapporteras ⁹ att en skolregion i Kalifornien ansökt om federalt finansiellt stöd för inköp av 3000 e-böcker att fördelas på 7700 elever. Till e-böckerna är det tänkt att eleverna kan ladda ner läroböcker, kursinformation, kompendier m.m., och det talas i det sammanhanget om den "läroboksfria skolan".

Gör man sig här skyldig till samma tankefel som i den gamla klyschan om det "papperslösa kontoret"? Kanske. Om med e-böckerna avses produkter med den struktur och kapacitet som hittills presenterats, tror jag man med det kaliforniska exemplet stöter på patrull. Den ovan beskrivna e-boken har som huvudsakligt syfte linjär läsning av texter. Men elever läser långt ifrån alltid sina läroböcker på det sättet. Tvärtom fylls (om än i en något ideal värld) läroböckerna snabbt av referenser, anteckningar, understrykningar, överstrykningar med märkpenna, implicita länkar från ett ställe till ett annat, kommentarer, frågor. Det förekommer också att elever klipper ut eller river ut centrala textpassager och placerar dem på något annat besläktat ställe - ett slags klipp-och-klistra i pappersmiljö.

Kort sagt är läroböcker, kompendier och kursmaterial paradexempel på texter dess publik arbetar med och bearbetar, snarare än läser linjärt, vilket fallet oftast är med traditionella skönlitterära romaner. Elevers sätt att förhålla sig till kurstexter i olika dokument- och medietyper pekar naturligtvis fram mot nyttan av att arbeta med digitalt lagrade texter, men troligt är att detta bör ske i en form och struktur som i betydligt större utsträckning nyttjar digitala mediers potential än vad e-boken tycks göra.

Låsningen till ett filformat och till en viss skärmpresentation kan få andra allvarliga konsekvenser på lång sikt. Förlag och boklådor skriver nu kontrakt med agenter och författare och förser sig med rättigheterna till "Den Elektroniska Publiceringen", till att över huvud taget distribuera titlarna i digital form. Vi läsare kan därmed bli beroende - för lång tid framåt - av den elektroniska form som rättighetsinnehavaren föredrar, vilken den nu än blir. Här kan ett mindre genomtänkt, initialt distributionssätt stå i vägen för kommande, mer spännande, interaktiva lösningar på den digitala distributionen och presentationen av de litterära verken.

Den digitala barnboken och den pappersburna föräldern

Nu kan det kanske förefalla som om jag beklagar digitalisering och ser på dessa e-böcker med oblandad avsmak. Vare mig detta fjärran. Jag hoppas det framgått ovan att det finns åtskilliga dokumenttyper där jag tror de flesta av oss välkomnar en digitalisering (vem saknar bokbjässar som tekniska dokumentationer till maskiner, manualer eller massiva bibliografiska kataloger?) och en övergång från representation i pappersboksform till digitala former.

Medieutvecklingen är något biblioteken fortsatt måste följa med intresse och kunskap, och e-boken bör inte avskrivas som helt ointressant. Så fort det dyker upp dokumenttyper, där den gamla medieformen ersätts av en ny medieform, som tjänar dokumenttypens syfte bättre, måste biblioteken följa med och anpassa sina samlingar och sina inköpsrutiner. Så har exempelvis redan skett med encyklopedier och stora bibliografier, där pappersbokens struktur sämre passar för innehållet än exempelvis kompaktskivor eller nätdistribuerade databaser. Och visar sig de elektroniska texter, som distribueras av exempelvis Barnes and Noble till Rocket eBook, erbjuda ett mervärde till läsaren som ligger utanför och ovanför det pappersboken kan erbjuda, måste biblioteken göra sitt till för att ta del av detta mervärde och förmedla det i möjligaste mån till biblioteksanvändare.

En intressant sidofråga är också i vilken utsträckning dessa typer av texter, avsedda att läsas i Rocket eBook eller Softbook, förhåller sig till pliktleveranssystemet. Distributions- och lagringssituationen är här en annan än när det gäller webbsidor.

Nu skall i sanningens namn medges, att de första prototyperna till e-böcker vi hittills fått se bär på en massa barnsjukdomar, och det kommer med all säkerhet mer förfinade och kraftfulla produkter med tiden.

Detta är för övrigt något som bör hållas i minnet när det gäller digitala texter och bärare över huvud taget. I åtskilliga diskussioner ställs Boken mot Datorn på ett onödigt kontrasterande, konkurrerande och dessutom orättvist sätt. Det dras ofta upp välbekanta argument av typen: Böcker är något du kan krypa upp med i sängen och njuta av (stundom kallat "the curl-up-in-bed-with-argument"), Böcker är vackra och doftande, Böcker kan du ta med till stranden eller i badet eller på tåget (vilket du - så går logiken - inte kan göra med datorer).

Den här typen av argument behöver nyanseras. Vi jämför då böcker, i dess romantiska form som den kalvskinnsinbundna, doftande, vackert illustrerade octavovolymen, med persondatorer och skärmar som de råkar se ut nu, i början av sin utveckling.

För det första ser inte "böcker" alltid ut så - snarare är de lika ofta sönderfallande kompendier, svårläsliga pocketböcker, av syrapapper sönderfallande häften, eller tvåkilosbjässar till uppslagsverk, manualer eller telefonkataloger.

För det andra kommer knappast "datorer" att se ut som de gör om bara fem eller tio år. Utvecklingen med portabla datorer har bara börjat. Och jag undrar om "curl-up-in-bed-with-argumentet" också gällde under den tryckta bokens första femtio år: vem ville, kunde eller fick krypa upp i sängen eller i badkaret med de väldiga, tunga och oerhört kostsamma inkunablerna?

Kanske bör de som framhärdar i den typen av argument ge de digitala medierna viss tidsrespit innan de dömer ut dem.

Digitala texter och deras bärare präglas dessutom fortfarande av "horseless-carriage-syndromet": de första bilarna formgavs som hästdroskor med borttagen häst. De första filmerna kan klassas som filmatiserad teater, de första TV-programmen som radio med en ganska statisk bild på uppläsaren.

Marshall McLuhan talar här om hur "innehållet i det nya mediet alltid utgörs av det tidigare mediet". Och de första generationens digitala texter vi tar del av t.ex. via nätet är något som förhåller sig "sekundärt" till pappersboken. Dagstidningarnas webbplatser är ett tydligt exempel - i stor utsträckning går det ut på att "återskapa" papperstidningen så mycket som möjligt.

Vi har fortfarande svårt att tänka längre än den närmaste utskriften räcker: vi är så vana vid att digitala texter tjänar syftet att det skall rassla i skrivaren, och att vi får ut en produkt på papper. När väl detta skett, kan vi radera det digitala "arbetsmaterialet" - det har tjänat sitt syfte. Det är också så att de digitala texter vi ser på nätet är utformade som om det fortfarande vore pappersmediet vi arbetade i, till och med de metaforer som används ekar av de tidigare medierna.

Det tar kanske en generation innan vi riktigt kommer ifrån det här, och börjar arbeta med digital textproduktion utan någon som helst tanke på utskrifter och papperskopior, och där produktionen mycket mer är inriktad på det digitala mediets egentliga kvaliteter, där de skiljer sig avsevärt från pappersmediet.

Från celibat till äktenskap

Är då, avslutningsvis, e-boken som den nu presenteras, här för att stanna eller är det en dödsdömd produkt?

Jag har trots allt svårt att se hur den på allvar skall slå igenom som ett väsentligt medium, om den inte i högre grad integrerar det digitala mediets självklara kvaliteter och framför allt öppnar sig från sin låsta position och sträcker ut tentaklerna mot andra digitala texter och verk i andra datorer och nätverk. I Rocket eBook är texterna försedda med kyskhetsbälte.

Förlagsperspektivet som nu formar e-boken är också något som aningen svär mot en långsiktig trend i textöverföringens långa historia, nämligen den som går ut på att ett gemensamt drag i samtliga övergångar (muntligt - handskrivet - tryckt - digitalt) har varit en strävan efter snabbare och mer effektiv spridning samt lägre kostnader per exemplar.

Som synes hoppas jag snarast på en utveckling där mobiltelefonen, satellittelefonen, persondatorn, och "the hand-held mini computer" fortsätter att växa samman i en produkt, där flera medier och former gifter sig med varandra, och där texter griper tag i varandra.

Det väsentliga tror jag blir att e-boken måste försöka hålla sig till vad digitala medier är bra på och utnyttja detta så mycket som möjligt, om mediet skall ha en chans. Risken är annars stor att den bara blir en mediehistorisk parentes, som tillfälligt lindrar den värsta ångesten hos bokromantiska fetischister ¹². De första prototyperna tycks i min mening mer vara inriktade på att framhäva pappersbokens kvaliteter än det digitala mediets kvaliteter, och det kan mycket väl bli produktens fall.

I den meningen är e-boken lika mycket ett steg "bakåt" som faxen: de utgör båda försök att skapa bryggor mellan två medier och tekniker, men enligt principer, där digital teknik ses som sekundär i förhållande till det fysiska pappersmediet.

Utvecklas däremot e-boken mot de kvaliteter jag efterlyst ovan, kan vi småningom kanske ta tag i denna första prototyp, smyga till nationalbiblioteket, gömma den på en obskyr hylla i källarvåningen, hastigt ta oss därifrån och hoppas att ingen hittar den.

Noter

1. El libro de arena (1975). Den svenska översättningen av Lasse Söderberg finns i samlingen Gåvornas natt (Brombergs, 1979).

2. Levenger marknadsför Rocket eBook, som dock tillverkas av företaget Nuvomedia.

3. "I think there is a world market of maybe five computers". Det skall i rättvisans namn sägas att detta är ett notoriskt svårbelagt citat.

5. Naturligtvis åsidosätter jag här det intellektuella arbete som läsandet utgör.

7. Återfinns i antologin Böcker och bibliotek, red. Margareta Björkman, Studentlitteratur, 1998, s. 266-294.

8. Läsaren har exempelvis att välja mellan två nivåer - större eller mindre - av teckenstorlek, men mycket mer än så är det inte.

9. Doreen Carvajal, "Publishing Industry Contends With the Uncertainties of E-Books". NY Times, May 10, 1999.

11. I sanningens namn vill jag också erkänna, att tillverkarna av e-böcker dock arbetar med att utveckla sådana funktioner: sålunda finns i Rocket eBook funktionen Rocket Writer, ett embryo till en verklig ordbehandlingsfunktion (mer information om denna funktion på produktens webbplats: http://www.rocketbook.com/RocketWriter/index.html).

12. Intrycket av detta delsyfte förstärks redan av det faktum att Rocket eBook bokstavligen är klädd i inbjudande, fysiska, doftande läderomslag. Levenger är också ett företag som nischat in sig på bokfetischistiska utensilier. Det kanske är på sin plats att här bekänna att jag själv är inbiten bibliofil...

"Lastbara böcker" - postpublicerad version av artikeln med samma namn i tidskriften Ikoner, 1999 : 3, s. 16-21.
HTML av författaren och Arachnophilia, augusti 1999.
URL: http://www.adm.hb.se/personal/mad/lastbart.html