Vaftrudnesmål Odin kvad: 1 "Råd mig nu,Frigg, då jag reder mig till att resa till Vaftrudnes viste! Förveten är jag på forna ting som vise jätten vet." Frigg kvad: 2 "Hellre hölle jag Herjafader hemma i gudarnas gårdar; ty jag känner igen jätte som kan jämngod med Vaftrudnevara." Odin kvad: 3 "Mycket for jag, mången har jag frestat, mången makt har jag rönt; nu vill jag höra huru det står till i vise Vaftrudne viste." Frigg kvad: 4 "Så far då väl! Kom väl tillbaka! Väl må det gå dig vägen! Mång ditt gry stå dig bi då du går, Allfader, att ge dig i ordstrid med jätten." 5 Odin for då att fresta den vise jättens mäktiga målvett; han kom till hallen som Ims Eftersom det inte finns någon rimstav i andra kortaden, har man velat rätta Ims till Hyms (=Hymes)far ägde, Ygg gick genast in. Odin kvad: 6 "Vaftrudne, hell dig! I hall är jag kommen, dig sökte jag upp för att se dig; först vill jag veta om vis du är eller rentav allvis, rese!" Vaftrudne kvad: 7 "Vad är det för en man, som i min sal kommer och kastar över mig ord? Du kommer icke ut ur vår hall, om du ej förmer i manvett Odin kvad: 8 "Gagnråd heter jag, från gångstig kom jag törstig under ditt tak; långt har jag vandrat, välkomst tarvar jag och gästvänsfägnad, jätte!" Vaftrudne kvad: 9 "Då skall du ej, Gagnråd, från golvet mäla, kom du och satt dig i salen! Så må vi då se vem som mera vet, jag, gamle tul, eller gäst." Odin kvad: 10 "En fattig karl som kommer till en rik skall tala till gagns eller tiga; att orda överhövan kan ofärda vålla då man kommer till kallbröstat folk." Vaftrudne kvad: 11 "Säg mig, Gagnråd, som på golvet står och vill fresta din framgång där: den häst som drar dagen till mänskor, vad kan den hästen heta?" Odin kvad: 12 "Skinfaxe heter hästen som drar till jorden den ljusa dag; den hästen är bäst i HreidgotalandI Hriegotland. Grundtexten har: hos reidgotarna, skönt synes manen skina." Vaftrudne kvad: 13 "Säg mig, Gagnråd, som på golvet står och vill fresta din framgång där: vad heter det ök som från öster drar natten till goda gudar?" Odin kvad: 14 "Hrimfaxe heter den häst som drar Natt till de goda gudar; ur mulen dryper dregel var morgon, därav kommer dagg i dalar." Vaftrudne kvad: 15 "Säg mig, Gagnråd ,som på golvet står och vill fresta din framgång där: vad heter den ån där uppätt gräns mellan jättar och gudar går?" Odin kvad: 16 "lfing heter ån där uppmätt gräns mellan jättar och gudar går; öppen skall den rinna i allan tid, det blir aldrig is på den ån." Vaftrudne kvad: 17 "Säg mig, Gagnråd, som på golvet står och vill fresta din framgång där: vad heter den vall där till vig de mötas, Surt och de milda makter?" Odin kvad: 18 "Vigrid heter vallen dar till vig de mötas, Surt och de milda makter; åt alla håll är den hundra rastmil, där få de drabba samman." Vaftrudne kvad: 19 "Vis är du, gäst! På jättens bänk sätt dig, må vi sitta och tala samman! Låtom oss i hallen med livet som pant se vem som vinner i visdom!" Odin kvad: 20 "Säg mig först en sak, om din insikt Tacker och du, Vaftrudne, vet det: vadan bar jorden och den valvda himlen kommit, du kloke jätte!" Vaftrudne kvad: 21 "Jorden vart ältadJämför Grm 40. - Ältad. Grundtexten skapad. av Ymes kött, men av benen gjordes berg, himlen av rimkalla resens skalle, men havet av bloden hans." Odin kvad: 22 "Säg för det andra, om din insikt räcker och du,Vaftrudne vet det: "vadan månen kom, som över mänskor färdas, och solen sammalunda?" Vaftrudne kvad: 23 "Mundilfare heter han, han är Månens fader och Solens likaså; var dag skola de skrida på himlen och mäta tiden åt mänskor." Odin kvad: 24 "Säg för det tredje, ty du tycks mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet: vadan dagen kom, som drar over jorden, eller natt och nedan?" Vaftrudne kvad: 25 "Han som Delling heter, han är Dags fader, men Natt är dotter till Nör; nådiga makter satte ny och att mäta tiden åt mänskor." Odin kvad: 26 Säg för det fjärde, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne,om du det vet: vadan vintern eller varm sommarn först kom till kloke gudar?" Vaftrudne kvad: 27 "Vindsval heter han, han är Vinters fader, men Svasud är sommarens far; Odin kvad: 28 "Säg för det femte, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet: vem var äldst bland asar eller Ymes fränder arla i urtids morgon?" Vaftrudne kvad: 29 "Ett otal vintrar förrn det vart någon jord blev ban todd, Bergelme; Trudgelme var den tursens fader, av Aurgelme vart ban avlad." Odin kvad: 30 "Säg för det sjätte, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet: vadan i jättars ätt Aurgelme först kom, du kloke jätte!" Vaftrudne kvad: 31 "Etterdroppar stänkte ur Elivågor, det växte och vart till en jätte; därav kommo alIa vara ätter till, därför är vårt släkte så slemt." Odin kvad: 32 "Säg för det sjunde, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet: hur fick han barn, den bålde jätten, då han ingen jättinna ägde?" Vaftrudne kvad: 33 "Under tursens arm tror man det växte dotter och son tillsammans; bans ena fot fick med den andra en son med sex huvud." Odin kvad: 34 "Säg för det åttonde, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet: vad först du minns och främst du vet - allvis är du ju, jätte!" Vaftrudne kvad: 35 "Ett otal vintrar förrn det vart någon jord blev han född,Bergelme; det minns jag visst hur den vise jätten vart i sin vaggaVagga. Grundtexten har lùor, som vanligen betyder "karnlaven" (se Ordlistan, lave); det tycks också kunna betyda "vagga gjord av ett ur- holkat trästycke" . I SnE framställes Bergeleme som en motsvarighet till arken. lagd." Odin kvad: 36 "Säg för det nionde, ty du syns mig kunnig, Vaftrudne, om du det vet vadan kommer vinden, som viner över havet? Honom själv kan ingen skölnja." Vaftrudne kvad: 37 "Hrälsvelg heter han, vid himlens ände sitter jätten i örnhamn jämt; ifrån hans vingar sägs vinden komma farande fram över folk." Odin kvad: 38 "Säg för det tionde, ty du tyckes mig veta allt om gudars öden: vadan Njord togs upp bland asasöner, som ej vart hos asarna avlad?" Vaftrudne kvad: 39 "Han skapades i Vanheim av visa makter, åt gudarna gavs han som gisslan; då världen går under, då återvänder han hem till de vise vaner." Odin kvad: 40 "Säg for det elfte: var slåss på tunet vigmän varje dag? De döma om manfall och dädan de rida - sen sitta de såte i lag." Vaftrudne kvad: 41 "Enhärjar öva på Odins gårdstun vigverk varje dag; De döma om manfall och dädan de rida - sen sitta de såte i lag." Odin kvad: 42 "Säg för det tolfte hur du så kan känna alla gudars öden! Om gudars och resars runor vet du att säga slikt som är sant." Vaftrudne kvad: 43 "Om gudars och resars runor vet jag att säga slikt som är sant, ty i varje värld har jag varit: jag fann nio visten nere i Nifelhel, dit ned komma de döda." Odin kvad: 44 "Mycket for jag, mångt har jag frestat, mången makt har jag rönt; vem finnes i livet då fimbulvintern har gått till ända en gång?" Vaftrudne kvad: 45 "I lönn skala Lif och Liftrase vistas borta i Hoddmimes hult; de mätta sig där av morgondagg, så födas nya släkten." Odin kvad: 46 "Mycket for jag, mångt har jag frestat, mången makt har jag rönt; vadan kommer sol på släta himlen när Fenre har slukat solen?" Vaftrudne kvad: 47 "En enda dotter skall Alfrödul föda förrn ulven far av med henne; den man skall rida på moderns vägar när alla makter gång under." Odin kvad: 48 "Mycket for jag, mångt har jag frestat, mången makt har jag rönt; vilka äro de flickor som fara ölver havet, de mäkta kloka mör?" Vaftrudne kvad: 49 "Tre flockar Förra hälften av strofen är svårtydd: "flockar" bygger på en lindrig textförändring. av mör komma flygande ned på väg till Mögtrases visten; de äro fylgjorFylgjor. Grundtexten har: hamingjor. Jämför HHj, 30p,34p, som färdas till mäniskor, fast de födas hos jättarnas folk." Odin kvad: 50 "Mycket for jag, mångt har jag frestat, mången makt har jag rönt; vilka asar skola i Asgård bo då Surts låga har slocknat? Vaftrudne kvad: 51 "Vidar och Vale ta vid i Asgård då Surts låga slocknar; Mjöllne skola Mode och Magne få då Vingne är vigtrött vorden." Odin kvad: 52 "Mycket for jag, mångt bar jag frestat, mången makt har jag rönt; vad varder orsak till Odins död då makterna möta sitt öde?" Vaftrudne kvad: 53 "UlvenUlven:Fenre han slukar upp Allfader, men honom skall Vidar hämna; han skall klyva den kalla käften på vargen, förrn viget är slut." Odin kvad: 54 "Mycket for jag, mångt har jag frestat, mången makt har jag rönt; vad sade Odin i örat på sonenSonen: Balder. - Han, troligen=Odin. Balder, som var död kunde inte stiga upp på bålet. Hur man skall tänka sig att Odin steg upp på bålet efter att ha tagit avsked av den döde sonen, är oklart. innan han uppsteg på bålet?" Vaftrudne kvad: 55 "Det vet ingen vad du en gång sade i örat på sonen: med dödsmärkt mun har jag mält fomvisdom och gudarnas undergångGudarnas undergång: Ragnarök. - Efter denna strof har Hs ett tillägg: Nu har jag tävlat med Odin i ordvisdom; du är och förblir den visaste av alla män yppat."

Sången om Harbard Tor kom från österled och kom fram till ett sund; på andra sidan sundet var färjkarlen med skeppet. Tor ropade: 1 "Vem är den sven bland svennar, som står vid sundet hinsides?" Färjkarlen kvad: 2 "Vem är den karlarnas karl,som kallar på mig över vattnet?"" Tor kvad: 3 "Färja mig över sundet! Frukost får du av mig: jag har mes på ryggen med mat av bästa slag. I lugn och ro åt jag innan jag for hemifrån, havregrötHavregröt. Hafra kan också betyda "bockar" - det är ovisst vilketdera som avses. och sill - jag härdar gott ännu." Färjkarlen kvad: 4 "Tidigt rosar du färdkosten framsynt är du inte; du har det dystert hemma, död tör mor din vara." Tor kvad: 5 "Nu säger du sådant som må synas envar en märklig tidende: att mor min är dödTors moder är Jorden! - Efter denna (halv)strof ha kanske ett par rader fallit bort.." Färjkarlen kvad: 6 "Det tyckes ej som du hade tre goda gårdar: barbent står du där i bettlarkläder barbent du står, du har ej ens byxor på benen." Tor kvad: 7 "Ro ekan över vattnet, jag skall visa dig länningen! vem är herre över skutan som du har där vid strand?" Färjkarlen kvad: 8 "Den som stadde mig här, han heter Hildolf, den rådskloke mannen - i Rådsösund bor han; jag får ej färja odådsmän och inte hästtjuvar, bara redbart folk och dem jag fullväl känner. Säg mig vad du heter, om du vill hit över sundet!" Tor kvad: 9 "Mitt namn skall jag säga,fast jag saker voreFast jag saker vore. Kanske snarare: fast jag saker är. Tor är ännu kvar i jättarnas land, där han är rättslös, och gentemot jättarna är han inte skuldlös., och all min härkomst: Jag är Odins son, Meiles broder och Magnes fader, den starkaste bland gudar - du står inför Tor. du står med Tor och språkar. Dig vill jag nu fråga vad du kan heta." Färjkarlenkvad: 10 "Jag heter Harbard, jag gömmer ej namnet". Tor kvad: 11 "Varför gömma ditt namn, om du ej har gjort något ont?" Harbard kvad: 12 "Vore jag och saker, mot en sådan som du reder jag mig alltid, om jag ej är fegmärkt." Tor kvad: 13 "Harmligt och skamligt skulle det ju tyckas mig att vada över viken och väta min bördaBörda. Ordet ögur(r) förekommer endast här och Vk 43 (ögurstund, översatt med "ofärdstund"); det har också förmodats att det betyder "membrum virile".note; kommer jag över, skall jag ge dig för giftorden, pyssling!" Harbard kvad: 14 "Här står jag kvar och här skall jag bida dig; du fann ej hårdare man sedan HrungneHrungne var enligt SnE den starkaste jätte Tor någonsin stred mot; hans hjärta och huvud voro av sten. dog." Tor kvad: 15 "Du nämner nu den saken att jag slogs med Hrungne stormodige jätten - av sten var hans skalle; dock fällde jag honom och fick honom omkull. och för mig segna. Vad hade du för dig då, Harbard?" Harbard kvad: 16 "Med FjölvarOm Fjölvar vet man ingenting. var jag fem år i följd på den där ön som Allgrön kallas; strida fingo vi och fälla kämpar, fresta månghanda och famna mör." Tor kvad: 17 "Hur hade sig era kvinnfolk med er?" Harbard kvad: 18 "Livliga voro kvinnorna, blott de lyssnat till oss, visa voro kvinnorna, blott de vänslats med oss. av sandkornAv sandkorn. Ett urgammalt skämtord, som går igen litet varstans (exempelvis hos George Washington: ropes of sand). tvinnade de snören och rep och slättmark grävde de gropar och dälder. Jag kom ensam över dem alla, jag sov med systrar sju och hade all deras älskog och gamman. Vad gjorde du under tiden, Tor?" Tor kvad: 19 "Jag dräpte "Tjatse,den dråplige jätten Allvaldes sons ögon slängde jag högt upp på klara himlen; de äro minnesmärken över mina storverk, som alla kunna se i sena tider. Vad hade du för dig då, Harbard Harbard kvad: 21 "Med lättfärdig list lockade jag häxor och dårade dem från männen; jag tyckte att "Hlebard var en hårdför jätte: ett gandspö han gav mig, jag gjorde honom svagsint med svek." Tor kvad: 21 "Med ond håg lönade du då goda gåvor." Harbard kvad: 22 "Eken den skaffar sig vad den skaver av sin granne, envar är sin egen vän. sig själv sköter envar om. Vad gjorde du under tiden, Tor?" Tor kvad: 23 "Jag for i österled och ödde ondsinta jättekvinnor som gingo till fjälls; stor bleve den ätten, om de alla fingo leva, då funnes det ej män i Midgård längre. Vad hade du för dig då, Harbard Harbard kvad: 24"Jag färdades i Valland och följde striderna, jag eggade kungar, rådde aldrig till sämja. Odin får stormän som stupa i strid, men Tor får trälars ätt." Tor kvad: 25 "Ojämnt skulle du ge asarna hjälpHjälp. Kanske snarare: manskap, följe., om du hade fått mycken makt." Harbard kvad: 26 "Tors styrka är mycken, men modet är ringa; i en handske vart du stoppad för din huglöshets skull - du skvatt in i handsken, då var Tor så rädd, att han torde inte fisa eller nysa så att FjalarNär Tor for till jätten Utgårdaloke (här kallad Fjalar), vart han utsatt för allehanda synförvändingar. Bland annat tog han nattkvarter i jät tens tunnhandske. Jämför Ls 60, 62. hörde´t." Tor kvad: 27 "Du slemsinte Harbard! Dig sloge jag ihjäl, om jag nådde med näven över sundet." Harbard kvad: 28 "Vad vill du hit över - vi ha ingenting obytt. Vad gjorde du den tiden, Tor Tor kvad: 29 "I österväg var jag och vaktade ån, då Svarangs söner ville slåss med mig. De kastade sten på mig, men stort var ej gagnet, de blevo tvugna att tigga mig om fred. Vad hade du för dig då, Harbard kvad: 30 "Jag for i österväg i ömseI ömse ärenden. Ordagrant: och taltes vid med någon (kvinna). Den ena Hs har einherju (egennamn? kvinnligt gudomsväsen av lägre rang, dis?). ärenden, jag lekte med den linvita och lönnting höll jag, jag gladde den gullhåriga, gamman hon gav mig." Tor kvad: 31 "Där hade ni då god hugnad av kvinnfolk." Harbard kvad 32 "Ditt bistånd hade jag tarvat för att hålla den linvita mön." Tor kvad: 33 "Jag skulle nog ha hjälp dig om jag kommit mig därtill." Harbard kvad: 34"Hade du ej lurat mig, skulle jag lita på dig." Tor kvad: 35 "Inte biter jag i hälen som ett bellingskoskravelBellingskoskravel. Det kan vara tal om vad slags hårskinnpjäxa som helst. om våren." Harbard kvad: 36 "Vad gjorde du under tiden, Tor Tor kvad: 37 "På Hlesö kuvade jag kvinnliga bärsärkar, som övat de värsta odåd och villat allt folket." Harbard kvad: 38 "Det var en slem gärning, Tor, då du slogs med kvinnor." Tor kvad: 39 "Ulvhonor voro de och inte kvinnfolk; de slogo mitt skepp i stycken som stod stöttat på strand, hötte mot mig med järnstav och jagade Tjalfe. Vad hade du för dig då, Harbard?" Harbard kvad: 40 "Jag var i hären som hitåt for med fana i spetsen, att spjutet bloda." Tor kvad: 41 "Du ordar nu om att du kom till ogagn för oss." Harbard kvad: 42 "Bot skall jag sända dig - jag siktar med ringenRingen: anus. Övers. följer här Hugo Pipping. Som skiljomännen vun- no: Le mot de Cambronne. Jämför (Olof Högberg, Den stora vreden): En slår draken och mörksens funder; han får skatten här inuder. Gå hem och slå du dig i baken! för strunt slår du, men icke draken. som skiljomännen vunno, som vilja förlika oss." Tor kvad: 43 "Var fick du sådana sårande ord? Snöpligare ord har jag aldrig hört." Harbard kvad: 44 "Dem har jag fått av forngrå gubbar som bo i hemmahögenHemmahögen. Här och i 45 ha Hs former som tyda på skagi 1) "udde", 2) "någonting som skjuter upp, sticker upp", vilket kan ge samma uttydning som konjekturen haugum (respektive hauga); med förleden heimis- blir det "hemgårdens gödselhögar, kasar". Det inses då lätt vad för slags "gubbar" det är fråga om.." Tor kvad: 45 "Där tycker jag du gav ett gott namn åt kasarnaKasarna. Grundtextens dys, "dös", har kunnat nyttjas om högar av skilda slag, bland annat om (icke packade, toppiga) gödselhögar., om du kallar dem hemmahögar." Harbard kvad: 46 "Så dömmer jag om slik färd." Tor kvad: 47 "Din ordkringhet skall få onda följder om jag vadar över viken; gällare än ulven ylar du nog om du får dig ett hugg av hammarn." Harbard kvad: 48 "Sif har en horkarl hemma, honom vill du väl råka; den bragden bör du öva, det ligger dig närmast." Tor kvad: 49 "Du låter munnen löpa för att göra mig mest illa, din ledlöse usling - det är lögn det du säger." Harbard kvad: 50 "Det är sant det jag sägar,sen är du på din resa: långt du vore kommen, om du gjort en liten omvägOm du gjort en liten omväg, "ef bu lit um faerir". Stället är omtvistat. ." Tor kvad: 51 "Du fege HarbardDu fege Harbard. Ragr betyder också "pervers".! Här har jag blivit sinkad." Harbard kvad: 52 "Aldrig trodde jag att Asators färd kunde hejdas av en herdeHerde. Man har gissat att "fehiroi" är skrivfel för "farhiroi", "båtvaktare". Texten bleve då lättbegriplig: Tor kan vada i nästan hur djupt vatten som helst (Grm 29, SnE). ." Tor kvad: 53 "Ett råd vill jag ge dig: ro hit nu med båten! låt oss sluta att hota, kom hit till Magnes fader!" Harbard kvad: 54 "Far du fjärran från sundet! Jag färjar dig inte över." Tor kvad: 55 "Visa mig nu leden, då du vägrar att ta mig över!" Harbard kvad: 56 "Det är liten sak att neka, lång är det att fara; en stund det är till stocken, en annan till stenen En stund till stocken, en till stenen. Jämför "över stock sten". , håll till vänster tills du hittar Verland, där månde Fjörgyn finna sonen Tor och visa honom ättestigar till Odins land." Tor kvad: 57 "Kan jag ta mig dit idag?" Harbard kvad: 58 "Du tar dig nog med nöd och möda till soluppgången, då snön tina jämför sentensen "den som vandrar oförtrutet hela dagen når slutligen fram till (dvs. får uppleva) kvällen". - När snön tinar blir det mycket svårare (eller alldeles ogörligt) att ta sig fram. ." Tor kvad: 59 "Kort blir nu vårt samtal, då du svarar med stickord; jag skall löna dig för trendskan, när vi träffas härnäst." Harbard kvad: 60 "Far du nu dit där trollen ta dig!"